Henrik Åbom är med oss...

Dagar kan se olika ut. Ibland är det lixom inget kul, regnet slår mot rutan, sambon gnäller på att det står 3 cyklar i hallen (om man nu hade en sambo men för er som har det är det kanske så), på jobbet inser du att toapappret är slut, ja helt slut just efter att du har gjort "the big thing", det ända du möts av när du kommer hem är ett brev som ligger på hallgolvet, kärleksbrev?, nej restskatten ska betalas. Nåväl, så kan det se ut ibland och då är det bara att bita ihop och tänka att tiden förändras och snart är det min tur... så var det då min tur, iaf om vi ska snacka cykelmässigt...
Vaknar upp och inser att mina ben bara blir snyggare och snyggare, jag undrar om denna benresa har något slut? Grrrrrrröten slinker ner och jag känner att jag och gröt är ett. Väl på jobbet säger en kollega; Erik, jag läste på nätet om ert cykellag, vilken grej, kul! -Tack, ja det är verkligen roligt säger jag. Okej tänker jag, nu börjar man bli lite kändis oxå, coolt. Lunchen intas tillsammans men två kollegor, dessvärre var den inte speciellt god men det spelar ingen roll. Väl tillbaka på kontoret står Erik Fåglum innanför dörren, en lång pratstund med honom samt att jag får till nedan video hälsning till teamet, otroligt vilket grej, en legend har talat till oss. Eftermiddagen fortsätter och jag kan knappt sitta still pga Erik Fåglum. Plötsligt får jag ett mail från idol Mattias, han undrar om jag vill vara med på Team MA:s träning, guuurp tänker jag. Ska jag sitta på rulle med Sveriges bästa cykellag, well well, chansen dyker kanske bara upp en gång. - Självklart svarar jag till Mattias, samtidigt som jag försöker få i mig allt vad snabba kolhydrater heter. Snabbt hem och snabbt byta om. Samling 18.15, väl på plats känner jag mig som en riktigt nolla. Alla har shoecovers, handskar, värmare över hela kroppen etc. Själv har jag håriga bara ben (dock sjukt snygga), inga handskar, inga cover, inget. Jag tänker för mig själv; - Bra start Erik!Mattias hälsar alla välkomna och presenterar dagens runda, det ska visst bli intervaller. Åh, han som mailade och sa att det skulle bli en lugn runda. Kan jag dra mig ur nu tänker jag? Eh nu kör vi. Vi börjar rulla och det tar 2 sekunder till en as cool top kittat kille säger till mig; - Du var då allt en riktigt tuffing som inte har några kläder på dig. Hur tolkar jag det? Ett osäkert; -jahaahahah, ha så kan det vara. Två sekunder senare säger en annan top kittat kille; - Dom där vaderna, vad köper man såna. Jag svarar; - He he he he, köpa, allt går inte köpa för pengar.... Jag känner vid detta tillfälle att jag faktiskt är lite tjenis med grabbarna, riktigt sköna lirare. Dessutom ingjuter Mattias ett lugn som får en att vilja somna i hans famn.Klungan rullar på, helt plötsligt ropar Mattias; - Ja, då kör vi 10 km lite snabbare, vi försöker ligga en bit över 40km/h och rulla hela tiden. Tack för kaffet tänker jag och längtar efter Solde. Men hör och häpna, jag hängde på. Rundan fortsatte och jag slit ont, vi avslutade med att träna spurter och det känns ju bra.Hem från träningen fick jag sällskap av Henrik Åbom, ni läser rätt. Henrik Åbom är kapten i Sveriges högst rankade lag just Team MA. Det visade sig att vi bodde grannar, stort. Åh jag som planerade att flytta...I don´t think so... Vi snick snackade lite vid min port och så kom då stunden D. Jag frågade Henrik om han kunde hälsa och visst kunde han det, nedan ser ni resultatet. Henrik är en jättefin kille och jag är stolt att han hälsar till oss. Puuh, hur ska denna maxade dag sluta, kanske med en benrakning?