I och med att jag bommar morgondagens kanonrunda på grund av "hårmodellande" för en av våra sponsorer tog jag en sväng ner till Höllviken efter kaffespasset. Det blev en höjdarrunda på egen hand och mätaren slutade på 57 km och snitthastigheten var förvånande 30,1 km/h. Det var även första gången jag körde med bara ben vilket var en högst angenäm känsla. Jag vet inte om det är en mental föreställning eller ej, men jag upplevde att mina cykelbrallor satt en aning tajtare runt låren. Möjligtvis har grundträningen satt sig på lårmusklerna. På vägen hem mötte jag två vrålsköna ryttare som var kittade till tusen med Bianchiprylar. De cyklade inte fort, men snyggt. Jag uppfattade möjligtvis inte deras namn helt korret men Eugene(?) och hans polare Cotuche(?) hade haft en fin tur och lovade att kolla in teambloggen för att eventuellt kunna hänga på på någon av våra rundor. Kvällen kommer att avslutas med bläddring i Gary Fischer-katalogen.
2 kommentarer:
Skönt att ha dig på cykeln igen. Blev lite orolig att studierna skulle gå FÖRE cyklingen en tag, men nu är jag lugn igen!!
Det är mest en imagegreja att "studierna är viktigaste". Mor, du läste inte detta heller.
Skicka en kommentar