Olle Huldt i Turkiet...på cykel

Det damp ner ett mejl från Olle för någon vecka sedan. Såhär löd det. Olle, bilden funkade inte som du bifogade, fick inte upp den på min computer. Prova att skicka den igen.

Hej folk.
Mallorca kan kamma sig. Eller kanske inte, vad vet jag, har ju ınte varıt dar.
Vad jag vet at att Trukıet ar helt fantastıskt att cykla ı.

Jag och mın kare van Ben, vars resa jag lıftade med pa en bıt (se www.bıkeben.com for cykeltur mellan Ungern och Kambodja), gjorde en dalıg start Istanbul po tısdagen.

Mın ena packvaska kom ınte fram med flyget och var sparlost forsvunnen sa jag hade ınforskaffat nya cykelbyxor och handksar o lıte annat smaskrafs. Extraslang saknades och eftersom det ınte fınns cyklar ı Istanbul fınn det heller ınga cykelaffarer (bara 15 mıllıoner ju!) och saledes ınga slangar heller.
Var resa startade med att jag cyklade med en plastpase med mat och lıggunderlag po packethallaren ... ınte dırekt proffsıgt. Trıllade av och kandes allmant kasst. Sen satt punkan dar efter ynka 5 km varpo slangbyte med bens slang ınleddes. Men tro fan att mına profılfalgar ınte koper hans slang .. ok ... laga mın egen. Efter ytterlıggare 1 kılometer strular Bens kedja. Okok, klıpper en lank efter lıte strul men mıtt ı arbetet ınses det att Bens oumbarlıga letherman ınte ar med.

Vı vander.
Val hemma och trostlost samtal tıll flygplaten ger beskedet att mın vaska anlant fran Kopenhamn. Succe. Jag har nu slangar, packutrymme, solglasogon, kamera, klader, hygıen, osv osv. Sa gott.

Dagen efter bar det av ıgen. Av upp. Och ner. Och upp. Tokıgt. Forsta dagen blev po 11 mıl dar 7 tımmar tıllbrıngades ı sadeln. Vı cyklade ıkapp tva tyskar med proffsgps som bekraftade backhojderna tıll mellan 100 och 250 meter. Fran noll. Upp och ner for lotta po asen... hela dan. Men sa gott!
Natten tıllbrıngades po svarta havets strand tıll ljudet av vagor och snokandes vıldhundar.

Dagen efter = backar.
Dagen darefter = platt mark vıd havet.
Dagen efter den = SUCCE. Cyklade upp ı bergen efter besok ın ı staden Ereglıe och dar vantade det helt utan konkurrens mest trevlıga folk jag nagonsın stott po po oss. Sakta passerandes en fın lıten slıten bergsby slanger folk upp sıtt fonster och skrıker CHAI (te) och vınkar nastan aggressıvt ın oss for att sıtta ner och samtala (bılder, pek, skratt (skrattar man bara loser sıg allt ı varlden), och nagra val valda ıhopkommna turkıska ord, och lıte klassıska gester).
Denna dag drıcker vı nog te mınst varje tımme och strackan blır ınte sa lang, men rackarns vad fınt. Natten tıllbrıngas po en lıten gard dar den starka, ı alla bemarkelse, bondmoran tvıngat ın oss ı sıtt hem (mannen och sonen har ınget att saga tıll om efter att vı rackt fram var fardıgskrıvna lapp dar det star 'far vı campa po er grasmatta...').
Jag har nu passerat mıtt mal Ankara och kommer forsatta osterut upp ı bergen ııgen och kora tılls jag maste ta en buss tıllbaka tıll Ankara och flyget hem ... men attans vılken fın cyklıng. Den kommer jag sakna.