Falköpingsbacken....grrr.....eh......NOT!

Efter att ha upplevt en av de roligaste helgerna i mitt liv tillsammans med mina fantastiska lagkamrater i Team Solde, fick jag bara några timmar senare lära mig att inget här i livet är att ta för givet.

På grund av detta personliga nederlag har jag valt att söka mig 30 mil norröver till min hemstad Jkpg för några dagars tankeverksamhet.

För att undvika att börja klättra på väggarna känns det underbart att veta att man kan slänga sig ut på vägarna på sin tvåhjulade järnhäst och rensa tankarna.

Endast knappa milen från min mors våning finns en backe som bland annat jag själv varit med om att trissa upp som ett stort hinder på vägen mellan Motala-Motala.

Detta motlut finns beläget rakt österut från Dricka ikonen på kartan till vänster, alltså ca 12 mil från startlinjen.

Efter att för ett par dagar sedan kämpat i Jan Boklövs träningsbackar utanför Borås kan jag med gott samvete säga att Falköpingsbacken inte är något vi behöver vara oroliga för.

Att Sastre aka Dan the Man skulle svansa uppför denna backe visste vi nog allihop, men jag tror även att vi övriga ryttare kommer klara den galant. Den var varken brant eller speciellt lång.

Jag har säkert kört denna sträcka 760 ggr och med morsans gamla 1.4 liters motor har man varje gång på 2:ans växel fått varva ur motorn till kokpunkten. Därav min tidigare rädsla.

Rädslor är något man kan övervinna och det har jag nu lyckats med.

Ser med glädje fram emot att krossa denna mytomspunna klättring än en gång!