Den som väntar på något gott får oftast vänta länge, i det här fallet ända sen i början på oktober. Men idag - äntligen - så trillade avin in genom brevinkastet. Jag och Dan fick ta varsin kopp aeropress för att smälta det faktum att storken nu till slut anlänt med den nya cykeltillökningen, innan vi med darrande spänning satte oss i bilen för en magisk tur ner till postkontoret. Jag tyckte till och med att själva paketet var vackert. Söndrigt, slitet, brunt, med ett överflöd att ihopkorvad tejp, men ändå vackert. Med frenesi så slets paket och papper upp, och efter ett fåtal minuter så förlöstes en skönhet ur fosterhinnor av bubbelplast. Lila, skimrande, och alldeles, alldeles underbar.
9 kommentarer:
Hårda paket är bäst! Ska det byggas enpetare för gatubruk eller satsar damlaget på bancykling?
Stort grattis!
Dr. Downhill, skriv en bok!
Ramen var en överraskning i positiv bemärkelse! Inte trodde jag att chilienarna var såhär duktiga på att snickra ihop hojar!
Hoppla! Det var jag som skrev inlägget ovan. Knasigt. Japp, det är sant som jag skrev ovan. Ramen är sjukt nice och nu ska vi bara se till att få igång den till katten den 10/1.
Yeah, Amelie!
Du kommer bli vass på Malmös gator med den där vackra skapelsen!!
Fredo - Det här blir en fixie byggd för allycats! ;)
Grattis till en fin ram! Du är såklart välkommen att cykla med Pista Malmø varje torsdag! Med en grym hoj kommer du nog bli farlig på katten den 10/1! Säg till ifall du vill ha nya klibbor på ramen...Jag kan skära ut vad som helst så länge det är illustrator-vektorbanor
Härligt Martin B! Jag kommer på torsdagscykling så fort cykeln är färdig. Jag får fundera på det där med klibbor över julen!
Skicka en kommentar