Jag började nästan lipa, på riktigt. Med två minuter kvar av sista intervallen idag ringde min tele, jag svarde inte utan körde såklart färdigt. Det var ju lixom inte någon walk in the park på slutet... Hursom helst direkt efter kollade jag missat samtal - Johan hade ringt. Jag ringde upp, - Jag är på hotellet nu sa Johan. - Fan va vackert svarade jag samtidigt som jag kände att det ryckte lite i min underläpp. Vi är hemma om 30 minuter, gå ut till stranden och möt oss. Mycket riktigt, där stod han. Blomsterhandlans pöjk från Bankeboda. Haaaaalå ja. Vi kramades och skrattade och åt en liten bit lunch på rummet. Därefter fixade Johan iordning hojjen medans övriga duschade. Omedelbart därefter bar det av till ett kaffehak, Johan är på Mallis, imorgon väntar piggen - vad mer kan man begära?
Johan och Åbom känns nykära på något vis, kaffet smakade fint. Servitrisen sa; - o o o, so much strong coffee, problem for your stomach. Åbom replikerade direkt; -Problem? no no, then you don´t have been drinking Vitargo 2 weeks in a row.... let´s talk about problem sa Åbom och log.
4 kommentarer:
Årets bild! Grattis Erik! Vilka pöjkar. Och jag som serverade Johan en kaffe i morse och sedan på eftermiddagen sitter han med Åbom och smuttar svart bensin på Mallis. Magiskt. Go go go Johan!
Härlig blogg ni har grabbar! Mallis för mig snart också, om än i andra ärenden.
Kaffehak på Mallis med solparasoll i bakgrunden, det ska ju vara tufft att vara cyklist?!?
Mallis med Johan är lika med kärlek! Jag vet!
Var rädda om min blomsterpöjk, han är fin han...
Skicka en kommentar