Teamets drömcyklar: Del 1

Team Solde har aldrig hymlat med att vi tycker material är kul. Det viktigt att cykla fort men det är lika viktigt att cykla med stil. När det kommer till teamets cykelmaterial har vi en bit kvar till absolut toppnivå. Dock söker vi efter en cykelsponsor (helst italiensk men vi är inte omöjliga om fabrikat från andra länder vill samarbeta) då vi känner att det vore lämpligt att hela teamet cyklar på likadana hojar. Med tanke på detta hade jag tänkt att varje ryttare i teamet skulle presentera sin topp-tre-lista över favvohojar. För egen del var jag länge inne på att uppgradera till en stålram(!) bara för att jag tycker stålramarna är så gulliga. Nu har jag övergett dessa tankar och tänker mig en fullcarbon. Min topp tre lista ser ut som följande:

Ska du köra SM?

Idag var det pro tour i vanlig ordning i Borås. Jag var på plats tillsammans med uppskattningsvis ca 55-60 andra cyklister. Som alltid en fröjd att vara med och cykla dessa onsdagar. Någonstans hade jag en liten förhoppning om att det poängmässigt skulle bli en bra onsdag. Hur jag kunde tro det vet jag inte efter 30 mil i lördags, ingen träning sedan dess och därpå personalfest igår kväll. Det blev inte helt oväntat poänglöst och benen kändes ganska tunga. Ja ja, det kommer fler onsdagar. På väg hem från protour satt vi i en stor klunga. Då får jag frågan av en cyklist som sitter brevid mig; - Ska du köra SM? Köra SM sa jag? Nej det ska jag inte, jag är bara en glad amatör. För en sekund ångrade jag mig lite att jag istället inte sa typ; - Nja, känns inte riktigt som jag prickat formen så jag tror jag skiter i det i år...
Hur som helst, jag fick frågan. Detta måste innebära att jag ser ut som en cyklist, agerar som en cyklist och pratar som en cyklist. Hur pratar en cyklist? Jag tror att allt handlar om att mina ben är brunbrända och välrakade, det måste var det som framkallade frågan. Jag ska aldrig sluta raka benen efter ikväll.
Till skillnad från Dan så tycker jag att det är kul att titta på fotboll så det gjorde jag efter pro tour. Tittade tillsammans med Ove Nilsson, Ove är en rackarns fin kille som dessutom är sjukt bra på att cykla. Han ska till skillnad från mig köra SM för MA nästa vecka i Falun. Önskar att hela Solde hade kunnat vara där och hejjat. Nu kan vi inte det men är det någon i MA som kollar vår blogg så skickar jag här på hela Soldes vägnar en stor lyckospark till våra kära MA idoler, kör så det ryker nästa vecka MA!
Förövrigt ska jag göra allt som står i min makt för att försöka få med Mattias (vår Mattias), Ove och co någon gång till Malmö, det vore maxat!

Onsdagsspurten hjärta fotboll= inte sant

Det finns få tillfällen när man ens får för sig att ställa in en onsdagsspurt men idag är det fakiskt ett sånt tillfälle. Sverige möter Ryssland i en avgörande match då får det faktiskt gå före. Blir ny satsning nästa vecka. Då börjar det officiella poängsystem och sommarens spurtprins/prinssessa ska koras. Hoppas inte abstinensen blir för stor!

En sliten krigare dagen efter

Anders kämpande tappert, men det kostade dagen efter. Han har haft några tuffa dagar på kryckor det senaste!!

Teamsmäck till salu

Team Soldes smäck finns till försäljning i en begränsad upplaga. Naturligtvis går det att få den signerad om man så vill. Den finns att köpa i klubblokalen på Regementsgatan 2.

?

Soppa

Johan C lyckades med bedriften att få blåbärssoppa på klingan!

Mer ros än ris

Slutet på VR stötte vi på en sliten Björn. Han har varit med och kört våra rundor från turbinen. Han hade tömt sig totalt så vi fångade in honom i klungan och körde in med honom över mållinjen.

Som tack för hjälpen var det ett knippe rosor till teamet på kaffebaren i morse. En otroligt fin gest Björn. Teamet tackar ödmjukast!

Efter stoppet

Japp, efter stoppet hade vi laddat med ny energi. Det var verkligen ett lyft att så många mötte upp och hejade på oss. Som alltid när man är laddad och lite sliten är det svårt att visa sin uppskattning på det sätt man vill. Helst hade man kramat om alla fans flera gånger om. Men vill man ha en bra tid så håller det inte att kramas för mycket. När vi satt på våra järnhästar igen rullade kameran och Team Solde sände live! Johans hjul såg mindre vingligt ut vilket var en stor lättnad. För egen del var jag ganska sliten redan efter 15 mil och jag är otroligt imponerad av Johan och Blixten (och Erik såklart) som orkade dra så mycket som de gjorde. Det är otroligt skönt att ligga längra bak i klungan när man är sliten. Blixten ska ha en stor eloge som orkade hälsa och vinka till åskådarna som stod längs vägen de trettio milen. Jag är väldigt överraskad över den fenomenala tid som teamet går i mål på. I februari hade jag aldrig kunnat tro att vi skulle köra in på en snitthastighet över 31 km/h. Det är mycket känslor och tankar som kommer att behövas ventileras framöver. Stay tuned här på bloggen.

Början på äventyret

Efter en fantastisk uppladdningsmiddag hos Eriks mor Karin satte vi oss i minibussen upp till Motala. Stämningen var spänd och jag tänkte för mig själv: Vad i helvete har vi gett oss in på. Klockan är ett på natten och vi ska oss ge oss ut på en cykel och färdas i 30 mil. Är vi inte riktigt kloka?

Vi låg lite efter tidsschemat när vi kom till Motala efter lite strul med bensinpumparna i Ödeshög. Men vi fick våra nummerlappar. Nu är det allvar. Vi ska inte ner till Aldo och dricka kaffe vi ska cykla runt minihavet Vättern. Vi var taggade till tusen!

Startskottet gick 02.00  så de första milen gick i mörker. Det var lite läskigt. Det var svårt att bestämma avstånd, man visste inte hur nära hjulen man kunde ligga. Samtidigt som klungkörningen var ganska ryckig i början.

Stämningen i teamet var lite orolig. Vi ville inte tappa bort varandra så när någon låg lite längre bak i de stora klungorna och mys trodde de som var längre fram att de hade halkat långt efter men efter en timmes körning kom vi snabbt in i klungkörningarna. Hittade bra tempo och adrenalinet lade sig lite.  Och Erik som är Team Soldes naturliga kapten organiserade oss i klungan och åkte som en duracell kanin upp och ner i klungan för att ha koll på oss.

Vi körde i en stor klunga ner till Jönköping med bl.a. kollegor till Erik på Craft Hasse och Johan. Sköna snubbar! Hela teamet var pigga och var uppe och drog fram klungan på ca 50 pers. En riktigt skön känsla att dra fram en sån stor klunga, bestämma fart och bli lite andfådd för några minuter. En lika skön känsla är när man kommer längre bak i klungan och bara ligger med i fartsuget. Inte det minsta ansträngande man får bara ha lite mer koll på cyklister runt omkring. Milen tickade iväg medans solen höll på att gå upp. Sträckan mellan Motala och jönköping är otroligt vacker och det blev inte sämre med en molnfri himmel när det hade varnats för regn.

Vid Kaxholmen ca en mil ifrån Jönköping kom det upp en i klungan till mig och sa att mitt däck vobblade ganska mycket. Jag fick en stor klump i magen. Jag såg mig själv i vägkanten och de andra i teamet lämna mig. Det här var den värsta biten på hela rundan för min egen del. Det hann gå många konstiga tankar i huvudet och bara såg massa problem.  Vi körde förbi depån i Jönköping och mitt däck började slå mer och mer och det började låta ganska suspekt.

Vi gjorde vårt första stopp i vår egen komponerade depå i Bankeryd en mil norr om Jönköping. Där möttes vi av en fantastisk supporterskara.  Säkert 20 personer hade stigit upp ur sina sköna sängar kl 05.30 för att komma och heja fram oss under runda. Föräldrar, svärföräldrar, vänner, sponsorer, hundar helt underbart att se alla där. Tusen tack för stödet!! Blev inte sämre med mamma Anettes matbuffé med nutellamackor och blåbärssoppa som huvud ingredienser. Jag glömde mitt däck för ett tag.

Det är en trygghet att ha med en rutinerad cyklist som Erik i gänget. Direkt efter lite mat tog han itu med mitt hjul. Fram med tången. Klippte av 2 ekrar som hade gått av. Tog fram ekerverktyget och spände om mitt hjul. Det blev mycket bättre och det skapade ett lugn igen.  Vi kände oss laddade med massa ny energi.

Forsättning följer…. 

Pojkar, pojkar, pojkar!
Vilken helg! Vilket lopp. Känner redan ett sug av att cykla mer, cykla snabbare, cykla snyggare. Cykla längre kan vi diskutera. Onsdag är gjutet.

Fränk Schleck hälsning

Fränk Schleck är urstark. Han är så stark att han får betalt att cykla på heltid. Han är proffs i världens bästa cykellag team CSC. Under dagens etapp, etapp nummer 2 av tour de suisse attackerde han för seger i sista klättringen, lyckades inte riktigt men han slutade på en fin fjärde plats. Tour de Suisse fortsätter men Fränk siktar här näst på Tour de France som är årets stora mål. Innan söndagens middag skickade han en liten hälsning till Team Solde. Som alltid blir mina videoinlägg på fel håll, sorry.

Dagen efter...

Brunch hos mamma Maud med Peter och Linda.

Dan the Man

Dan något sliten. Vi tycker om honom ändå

Camp Bankeryd

Gott folk vi är välbehållna men trötta. Har precis fått en fet stek med pommes och beasås i vår camp i Bankeryd.
Det kommer fler inlägg om våra intryck inom kort men vår totaltid blev 10 h 25 min 1.30 h under vårt mål. Vi är super nöjda.
Nu hägrar det öl och fotboll. Heja Sverige!!!

På väg

Tändningen är total i teamet. Vi sitter i minibussen till Motala och johans pappa pelle är chaufför. Världsklass!